Idag blev det på jobbet en diskussion om könsneutrala pronomen. Frågan var huruvida det är möjligt att använda sig av ordet hen och i vilka situationer. Resultatet blev ganska öppet. Vi konstaterade att det beror på typ av text. Vissa texter passar det helt enkelt inte att använda hen, i andra kan man använda hen i om man så vill. Det är fast i hur officiell texten är, vilket är riktigt logiskt.
Min personliga åsikt är att hen egentligen är ett ganska praktiskt ord. Först kändes det något främmande, men jag har faktiskt börja tycka om det allt mer. Jag använder det gärna i fall där personens kön är oklart. Det känns så klumpigt med han eller hon. Men i fall där könet tydligt framkommer passar hen inte in, enligt mig.
Ett fenomen jag fortfarande har svårt att greppa är att någon väljer att inte hänvisa till något särskilt kön. Så som att till exempel inte berätta vilket kön ett barn har. Men det är ens personliga val och inget jag desto mer tar ställning till. Tids nog vänjer jag mig vid det också. Men det är inget som är aktuellt hos mig. Jag är nöjd med att vara kvinna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar