Visar inlägg med etikett konst. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett konst. Visa alla inlägg

onsdag 21 augusti 2013

Karisma

Några kvällar sedan satt jag som trollbunden och såg lyssnade på en person vars musik eller konst egentligen inte föll mig helt i smaken. Jag var på Yoko Onos konsert, eller snarare konstföreställning, på Helsingfors festspel. Där stod hon, en kort och späd  kvinna klädd i blå jeans,  svart polotröja  och en vit hatt på sned, och utstrålade karisma. Om man inte visste det, skulle man aldrig ha trott att hon fyllt 80-år. Hennes röst var ren och klar som en yngre kvinnas. Det som var det mest märkliga var att hon, denna lilla kvinna, fyllde hela salen med sin närvaro. Hennes uppträdande gjorde ett djupt intryck på mig.

Karisma är något man antingen har, eller inte har. Karisma är inget man så där bara kan skapa hur man än skulle vilja.
Det är rent ut sagt  en njutning att lyssna och se på personer med karisma. Förutsatt att de använder sin karisma på ett fördelaktigt sätt, alltså. Karisma kan både vilseleda och uppmuntra. En karismatisk person kan vara en stor källa till inspiration då man märker att personen kan sin sak, men inte skryter med det, utan delar med sig av förmågan. Jag tror en karismatisk person trollbinder eftersom hen är så närvarande. Det känns som att hen verkligen talar till dem som lyssnar, inte till någon annan. Det är en ädel konst, som inte alla klarar av.

Kanske karisma är något som kommer med tiden. Då man känner sig säker på sin sak och vet vem man är. Eller så är det helt enkelt en nådegåva.

måndag 6 maj 2013

På resande fot

Som dövpräst reser jag mycket. Jag får ofta frågan om jag rest någonstans på sistone, om jag har någon resa inplanerad eller hur det känns att vara på resande fot så ofta.

 Det måste jag medge att det nog  ibland känns  lite jobbigt att resa mycket, trots att det går i släkten, men känslan är lyckligtvis tillfällig. Då jag väl är framme i den stad jag skall ha en gudstjänst eller något annat program, så har jag glömt bort de tråkiga sidorna med att resa. Det är helt enkelt så roligt att träffa "mina" döva församlingsmedlemmar. De ger mig styrka. Samtidigt känns inte en dags resor till Karis eller Hyvinge någonstans. De är ju i grannen.

 Att resa ger alltid något, trots att de olika orterna börjar bli bekanta. Människor har alltid något nytt att ge.  Allting från insikt och ny kunskap till glädje och ett gott skratt. Det ger mig kraft att vandra vidare.

lördag 2 mars 2013

Lite om mig

Vem är jag, som valt att börja skriva blogg? Ja, jag är intresserad av människor av olika slag och från olika kulturer och tankevärdar. Ibland finner jag mig sittandes på ett café eller på en bussterminal och bara tittar på folk. Betraktar dem. Hur olika stil alla människor har. Klädstil, gångstil, livsstil.

Teologi, historia, psykologi och i viss mån filosofi är sådant som intresserar mig. Varför människor beter sig på olika sätt. Hur mycket som finns eller sker utan att vi genast märker det.

Musik, konst och litteratur av olika slag intresserar, framför allt sådant med något budskap. Musik som vill väcka diskussion eller berör på djupet. Det behöver inte vara stora saker. Oftast är det något smått som verkligen berör mig.

Hedonist, det är jag. Men det betyder inte att allt behöver vara stort och maffigt. Tvärtom. Det jag strävar till att finna det lilla lugna, sköna i vardagen.