Är det sommar eller höst, jobb eller semester?

Jag såg på Instagram en skämtbild där det stod ungefär så här: "Nu är den här, sommaren, årets bästa dag!" I år inföll den igår. Då var det soligt, varmt och skönt. Idag har det igen regnat. Då man ser på den mulna himmelen och på den svala temperaturen kunde man tro att det är den 29.9 i stället för den 29.6 vilket det de facto är. Jag minns en liknande sommar. För ungefär tio år sedan stod regnet som spön i marken hela sommaren. Då svämmade Olympiastadion nästan över och någon simmade (!) på Helsingegatan! I år har det inte varit riktigt lika illa. Månne inte det blir varmt ännu innan hösten kommer?

Min inre klocka är minst lika snurrig som vädret. Imorgon börjar jag jobba igen, men det känns inte så (ännu i alla fall). Jag återvänder inte ännu till mitt ordinarie jobb utan till vikariatet i Esbo svenska församling. Det ska bli intressant att pröva på församlingsarbete utan någon arbetstid!

Glädje över årens gång!

Att bli äldre känns egentligen riktigt skönt! Livet blir enklare på något sätt. Stundvis stannar det upp på ett bra sätt. Självsäkerheten och förnöjdheten har ökat.
 Då jag var ung, tonåring och kring 20 år, hade jag bråttom. Jag tänkte väldigt svartvitt och räknade ut att då jag börjar studera som 19 åring blir jag klar efter 5 år, alltså som 24-åring. Då hinner jag bl.a. arbeta i över 40 år.
Tja, det gick inte så. Efter 8 år blev jag färdig, och hade hunnit med byte av huvudämne, mellanår med heltidsjobb och ett givande studie- och nationsliv. Och ja, då räknade jag inte längre arbetsår.

Livet består av så mycket mer än jobb (trots allt). Det är just den insikten som kommit då jag blivit äldre. Jag har fått en bättre förmåga att kunna njuta av det enkla i livet. Av vännerna och naturen. Av dofter, färger och ljud. Och det det blir säkert bara bättre med tiden!

Härliga majsol!

Det är något speciellt med värme och ljus. Åtminstone för oss nordbor som är vana att det är kallt och mörkt. Är det månne mörkret och kylan som gör oss så inbundna och tystlåtna? Värmen och ljuset smälter vårt skal. Vi blir gladare och öppnare. Gatorna och parkerna fylls av människor. Folk hälsar på varandra och pratar lättare med också med främlingar.

Jag stortrivs sådana här varma dagar. Dagar då värmen får doften från hundratals blommor att spridas i luften. 
Framför allt älskar jag varma sommarkvällar. Jag lägger mg gärna på soffan på balkongen och läser en bok. Eller så tar jag med en bok och kanske lite té med tilltugg till  stranden eller i en park. Snart är det också möjligt att igen kunna ta sig ett kvällsdopp. Försommaren är en härlig tid!

Heja Finland! - på isen och i Köpenhamn

Nu är det igen den tid på året då en massa människor samlas framför TV-apparaten för att se på Lejon på skridskor och klubba i handen (eller vilket ishockeylag man än hejar på). Jag är en av dem, men jag ser bara de VM- matcher där Finland spelar. Det är tråkigt att fram för allt seger kan trigga till felaktig hemlandsstålthet. Det hindrar mig inte att se på spelet. Orsaken till övertrampet beror inte på sporten utan supportrarnas inställningar till andra. Om Finland vinner i år hoppas jag att vi kan fira lika städat som år 1995.

Finland tävlingar också i annat ikväll, Eurovisian song contest. Tummarna upp för Finlands bidrag! Även om jag fakriskt hoppas och tror att ett annat, fantastiskt bidrag vinner...




Deaf Lions (2013)

Öppenhet för de små viktiga stunderna

Att representera sitt land

"Glöm inte att ni representerar Finland varje gång ni är utomlands. Tänk på att bete er bra". Dessa ord av V. har stannat i mitt minne trots att det är flera år sedan jag senast rest med naturklubben.

Vi representerar Finland då vi reser utomlands, men visst gör vi det också i vårt hemland. Framför allt inför turister och invandrare. Vad än vi gör och vilka beslut vi än tar bör vara respektfyllda och uppvisa gott beteende. Varför tar vi så lätt vår lokala omgivning för givet?

Skönhetsdrottning som dragplåster- förkastligt!

Jag såg nyss en reklam över något slags evenemang där bl.a. Miss Finland nämndes som dragplåster. Mig lockde det inte alls, av flera orsaker. Dels var kvinnans namn helt okänt. Har det ordnats misstävlingar våren 2014? Bryt mig inte.

Jag tycker inte alls om skönhetstävlingar. De må ha haft sin plats förr då samhället fungerade på ett annat sätt än idag. De är kränkande i det att de bara fokuserar på det yttre.

Jag önskar att det fanns fler program, eller helst en ständig atmosfär där man betonar inre styrka och fysiskt välmående. Att alla skulle lära sig att älska sig själv just sådan som man är. Utan någon tävling.