Öppenhet för de små viktiga stunderna

Idag hade jag tid att promenera långsamt till den kyrka jag skulle förrätta ett dop i. På vägen till kyrkan gick jag förbi en kvinna på en bänk. Kvinnan lade märke till att jag var klädd i prästskjorta och hälsade på mig. Vi pratade en stund. Det blev ett spontant möte, sådana som jag tycker så mycket om. Jag gillar människor, att höra deras tankar om livet och nuet.

Sedan jag började jobba i Esbo svenska församling, och har två halvtidsjobb, känns det som att jag har mer jobb. Åtminstone gäller det att se till att få allt gjort på de dagar jag har till förfogande på respektive arbetsplats.

Det betyder också att de små stunderna blir betydelsefulla. De små stunderna av vila, de små stundern då jag bara är i nuet. Kan njuta av solen och värmen. Av blommor och dofter. Fågelsång och humlornas surr. Av livet.