Från en medvandrare till en annan

Medvandrare. Kan vi någonsin vara något annat än medvandrare? Kan vi veta hur någon av våra medvandrare känner? En del medvandrare går vi med hela livet, andra möter vi en kort tid för att inte ses igen. Vi delar erfarenhet och upplevelser med våra medvandrare. Vi skrattar med dem och tröstar dem. Men vi kan aldrig helt veta hur det är att vara någon annan. Vi kan bara leva vårt eget liv. Ja, vi skall bara leva vårt eget liv. Vi kan inte helhjärtat vara något annat än det vi är. Det vi är avsedda att vara. Allt vi gör färgas mer eller mindre av våra egna erfarenheter, känslor och åsikter. Därför är det farligt att döma någon som vi inte känner. Vi kan inte veta vad personen varit med om.

Att vara medvandrare är väldigt givande. Jag tror att vi kan lära oss något från alla människor vi möter. Av allt vi upplever. Både av det stora och svåra och det lilla och enkla.

Jag kommer att blogga om livet här och nu. Om små saker som gör mig lycklig. Om stora saker som gör mig arg eller bekymrad. Om att vara medvandrare. Välkommen att vandra med mig!