Troget ressällskap

Fördelen med att färdas mycket i tåg och bussar är att jag hinner läsa mycket. Jag bär alltid en bok i väskan. De böcker jag läser är av olika slag. Metroresan är så kort att den bok jag läser på metrotåget måste ha tillräckligt korta kapitel (jag avslutar ogärna läsningen mitt i ett kapitel) medan de böcker som följer mig på längre resor med fördel kan vara tjockare. Dock sådana som inte väger allt för mycket.

Jag är tacksam över mina föräldrar som läste för mig som barn och lärde mig gilla böcker. En bok är ett trevligt ressällskap

Spontana möten

Jag gillar spontana möten. Ibland kan de rentav vara bättre än de planerade. De är ju inte bundna till något överenskommet, endast möjligtvis till en bakre tidsgräns. Där emot kan de resulterara i mycket - glädje, skratt, ideer och möjligtvis nytt möte. Idag träffade jag en vän, visserligen på en plats där jag visste att hon kunde vara. Mötet blev ändå spontant och förgyllde min kväll ännu lite mer.

Tredje gången JCS

I skrivande stund är jag på väg mot Åbo och svenska teatern. I kväll blir det dags för "Jesus Christ Superstar". Det ska bli intressant att se hurdan version den här är. Jag har sett musikalen som amatörteater på Grand i Borgå i slutet av 1990-talet. Jag äger en cd-skiva av JCS inspelad 1996 i London. Nu blir det en tredje version.

Musikalen har inverkat på mig, inte minst musiken. Stundvis kändes musiken något mystisk, andra gånger är den en ren njutning. Det intressanta är att melodierna återkommer flera gånger i samma musikal. De stöder också texten.

Själva berättelsen och innehållet har inte någonsin provocerat mig, vilket den gjorde då den ursprungliga versionen lanserades på 1960-talets slut. Jag hoppas att de i dagens version fått med aktuella frågor och kanske också något smått provocerande...

En månad senare

En månad är en kort tid. Jag minns ännu den dag då jag nyss återvänt från julsemestern, det var andra veckan i januari, då chefen meddelade att det finns deltidsjobb i Esbo svenska församling.
En månad senare besökte vi Esbo för att diskutera det praktiska. Vad långt det kändes till 1 april.
En månad senare var det bara en månad till att jobbet börjar. Då blev det plötsligt bråttom med alla papper.
I tisdag har denna månad gått till ända och jag skall på nya äventyr. Vad roligt det ska bli!

Grodd

Våren har återvänt efter torsdagens rejäla snöfall. Snön smälte för övrigt väldigt snabbt.  Snart börjar träden knoppas och blommorna blomma. Jag har visserligen sett bl.a. snödropp redan i slutet av februari. Svalorna verkar redan ha börjat bygga bo under fönstret på grannhuset. Det bor mycket svalor vid det huset.

Också här hemma har det börjat gro. Medan jag varit bortrest i några dagar har ärterna grott riktigt fint. Nu dröjer det inte länge tills de växt så stora att jag kan äta av dem. Någon persilja har jag inte ännu odlat. Men det skall jag nog göra. Det är därtill bara några veckor tills det igen är dags att så påskgräs. Vilken härlig tid vi lever i!

Sjunga tillsammans

Körsång är mer än att sjunga tillsammans. Att sjunga i kör ökar bevisligen välmåendet. Det tror jag på. Man blir på gott humör av att sjunga tillsammans. Körsång är socialt. Koristerna bildar en helhet i sången och byter tankar med varann vid kaffepausen.

Jag har under en tid varit förhindrad att delta i körsång, mitt kära intresse, men kommer att börja sjunga igen. Nu på torsdag, förhoppningsvis.

Omstart - också i krukan

Så här i vårsolens sken har tanken på att återuppväcka bloggen vaknat till liv igen.

Bloggens tema är det samma: tankar om livet här och nu. Som första tanke är att börja odla kryddväxter. Persilja och ärtgroddar med fler (det senare är dock ingen kryddväxt).
Andra planer finns också, men inte mer om det just nu.